Streamerfiske

I min fåfänga jakt på grov öring har jag allt mer övergett torrflugor och nymfer till förmån för streamers och s.k. lures av olika slag. Med fiskimitationer som min "Blinnsill" eller Davy Wotton's "SLF Baitfish", havsöringsflugor som "Castle Killer" och "Oglebug", eller rena fantasiprodukter som "King Crimson", har jag börjat söka av djupfåror och höljor tidiga morgnar eller sena kvällar, i jakt på de femkilosfiskar som tas på wobblers varje år...

Tekniken och utrustningen är enkel:

Ett relativt kraftigt spö - mitt är 9'6" #7-8, en flytande eller, ännu hellre sinktip, lina och brant taperade tafsar (t ex den 10-fots "laxtafs" som finns bland mina tafsrecept, men jag kortar ofta ned den till endast 2 meter), samt bly eller liknande för att få ner flugan.

För att fästa flugan, en streamer i storlek 2-6, använder jag "surgeon's loop", som tillåter flugan att röra sig friare än med clinchknuten och andra täta knutar. Sedan virar jag på lite bly ("twist-ons") och smyger ut i skymningsmörkret...

Eftersom dessa flugor ska reta och stimulera stor fisk att jaga, är det viktigt att den ges fart och inte bara driver förbi som en nymf, varför jag kastar uppströms mot banken/strömfåran, mendar nedströms och låter strömmen dra flugan snabbt över den plats jag inbillar mig att "Old Elmer" bebor.

Över huvud taget verkar många flugfiskare fiska alla flugor som vore de torrflugor; raka kast, mendningar utan "drag" och många luftkast. Jag vet inte om det beror på att jag är en så oerhört usel flugkastare, men de flesta fiskar jag får tar faktiskt när tafsen är sträckt och flugan far fram som en raket i strömmen... Det verkar endast logiskt att fiskimitationer och simmande nymfer fiskas bäst på detta sätt, men jag får ofta även hugg på torrflugor precis när tafsen sträcker ut nedströms och flugan draggar, eller till och med har sjunkit! När nattsländor finns på vattnet är den effektivaste metod jag vet att "dra" flugorna från djupet upp mot ytan med hjälp av strömmen och händerna - och detta gäller såväl nymfer som "torrflugor," som Rackelhanar, Streaking Caddis och Elk Hair Caddis.

Prova därför att släpa, dra och dragga flugan; det känns kanske som en eftergift åt spinnfisket, men ger ofta större fisk än "finliret"!

Surgeon's loop ("kirurgöglan?") är en enkel knut, som jag brukar använda för upphängare, men som även fungerar bra för att fästa stora flugor vid tafsen.

Min enkla teckning försöker visa hur man för materialet genom krokögat och sedan slår en vid knut om båda ändarna. Gör två eller tre varv, nyp i kring varven och drag åt, men låt inte knuten dra åt kring ögat, utan lämna en liten ögla, vilket gör att flugan kan röra sig.

Med vanliga, "täta" knutar, sitter flugan i ett bergfast grepp i knuten, som med grova tafsmaterial blir styrande och gör flugan stel och livlös.

Lasse Mårtensson

Blinnsill (Lasse Mårtensson)

Castle Killer (David Plumpton)

Oglebug (Arthur Oglesby)

King Crimson (Lasse Mårtensson)

Husmask (?)